Skapa konto  |  Bli medlem  |  Glömt lösenord

Sötningsmedel

Åsikterna om nyttan med sötningsmedel går isär. Under alla omständigheter bör sötningsmedel användas i lagom doser.

Många begränsar sig till att köpa läsk och saft med sötningsmedel eller att ha det i kaffet.  

Baka med mindre socker

Dietister rekommenderar inte längre bakning med sötningsmedel. Vetemjölet höjer blodsockret mer än sockret i sig. Istället är rådet att halvera sockermängden och att försöka ersätta delar av vetemjölet med något annat, se nedan. Och så att äta mindre förstås!

Färdigköpta bakverk med beteckningen "sockerfria" eller "diabetesvänliga" är sällan ett vettigt alternativ. De smakar sämre, sockret har ersatts av dåligt fett och sötningsmedlet kan påverka blodsockret i alla fall.

Några bakknep

• ersätt delar av vetemjölet med något fiberrikare, t ex  PO-fiber, Fibrex eller havrekli, det innehåller lösliga fibrer som hämmar blodsockerhöjning
• ersätt del av vätskan med kesella (ger saftigare bröd)
• halvera sockermängden
• använd havrekli och havregryn i till exempel pajdeg, våfflor och pannkakor
• fyll med frukt eller bär
• använd nötter, mandel, linfrön eller kokos
• baka på havregryn, t ex chokladbollar
• ät mindre men godare 

Vid jäsning äts en del av sockret upp av jästbakterierna. På ett färdigköpt lätt sötat matbröd sker detta om sockret står efter jäst i ingredienslistan. 
I kakor med kemiska jäsmedel som bikarbonat, hjorthornsalt och bakpulver jäser inget socker bort.

Påverkar blodsockret

Även en del sötningsmedel kan påverka blodsockret, direkt eller indirekt. Sötningsmedel kan också ge ökat sötsug.

• Mycket påverkan: vanligt socker, druvsocker, mjölksocker
• Viss påverkan: maltitol, mannitol, sorbitol, xylitol, fruktsocker
• Ingen påverkan: aspartam, acesulfam K, cyklamat, sackarin, sukralos

Sockeralkoholerna, de sötningsmedel som slutar på -ol, kan ge ont i magen och har laxerande effekt.

I de flesta sockerfria tuggummin ger sockeralkoholerna oftast ingen märkbar effekt på blodsockret.

En del sötningsmedel tål inte upphettning och ger, om så sker, en obehaglig bismak. 

Vill du veta mer om hur man använder sötningsmedel så vänd dig till respektive tillverkare.

Omdiskuterade sötningsmedel

Många av de syntetiska sötningsmedlen, som acesulfam, aspartam, cyklamat, sackarin och sukralos, har varit mycket omdiskuterade under årens lopp. 

Aspartam, E 951, har av och till misstänkts vara cancerframkallade. Den officiella hållningen i Sverige och Europa just nu är att aspartam inte ökar risken för cancer. Det är baserat på en stor utvärdering från år 2005, se Livsmedelsverkets hemsida.

Aspartam är godkänt som sötningsmedel i glass, fruktyoghurt, saft, sylt, marmelad, gelé, läskedrycker, konfektyr, kosttillskott, naturmedel, desserter, med mera. Dessutom får det användas i bordsötningsmedel. Det klarar inte att hettas upp.

Sukralos är ett ganska nytt sötningsmedel i Sverige, det godkändes 2005. Det är 600 gånger sötare än socker och klarar höga temperaturer. Användandet av sukralos har kritiserats eftersom det är en naturfrämmande organisk klorförening som inte bryts ned i kroppen utan går rakt ut i naturen.

Stevia är ett naturligt sötningsmedel från en sydamerikansk ört. Det innehåller inga kalorier och höjer inte blodsockret. Ämnet är dock inte godkänt som tillsats i livsmedel i t ex EU eller USA eftersom det finns studier som tyder på att det är cancerframkallande. Stevia är 300 gånger sötare än socker och tål upphettning.

 

Ändrad 2 april 2009

Publicerad 8 september 2008