Lyssna på sidans text med ReadSpeaker
Leva med diabetes

Granskning styrker kostråd vid diabetes

För första gången har kostråd för diabetiker granskats med fokus på evidens. Det betyder att råden nagelfarits med hänsyn till vetenskap och beprövad erfarenhet, som det heter.

Den europeiska expertgrupp, the Diabetes and Nutrition Study Group, som genomfört granskningen har också graderat råden med hänsyn till om de är mycket välbelagda eller mest baserade på erfarenhet. – I allt väsentligt styrker granskningen de råd som redan finns, det är inga stora nyheter, säger Bengt Vessby, adjungerad professor i klinisk näringsforskning vid Uppsala universitet, som ingår i expertgruppen.

GI, glykemiskt index, får tummen upp av experterna. Det är ett meningsfullt begrepp som det finns skäl för personer med diabetes och höga sockertoppar att använda.

– Men GI ska användas för att jämföra kolhydratrika livsmedel inom samma grupp annars är det meningslöst, säger Bengt Vessby.

Han understryker också vikten av fibrer och fullkorn, där hälsoeffekterna är bättre dokumenterade än för GI. Ofta har ju också fiberrik mat lågt GI.

Ingen nåd för Atkins

Fett- och proteinrika dieter av Atkins typ, finner ingen nåd inför expertgruppens ögon.

– Det finns inget dokumenterat som stöder den typen av dieter för diabetespatienter. Man kan uppnå viktreduktion, men ingenting visar att det blir lättare att hålla vikten under en längre tid eller att det skulle vara gynnsamt för ämnesomsättningen. Tvärtom kan man ifrågasätta om inte långtidsbehandling med högfettdieter och högt proteininnehåll kan vara direkt skadligt för diabetespatienter.

Det rekommenderade kolhydratintaget är detsamma som förut, det vill säga 55–60 procent, trots alla diskussioner om kolhydrater som boven i viktdramat. Andelen kolhydrater kan sannolikt vara ändå större om man väljer livsmedel med mycket fullkorn och fibrer, tror Bengt Vessby.

Andelen fett och andelen kolhydrater i maten anses kunna variera mellan olika människor, beroende på energibehov och vikt.

Trots att genomgången inte lett till några omvälvande förändringar i rekommendationerna, lyfter Bengt Vessby fram en aspekt han beskriver som ny och spännande.

– I dag finns det interventionsstudier från Finland och USA som bevisar att man hos dem med störd sockeromsättning och anlag för diabetes, kan fördröja insjuknandet i typ 2-diabetes genom att ändra matvanorna och öka motionsgraden. Kost och motion visade, i den amerikanska undersökningen, effekter som var klart överlägsna läkemedel. Och de kostförändringar som ledde till minskat insjuknande var helt överensstämmande med kostråden. Mindre fett, framför allt mättat fett, och mer fiber.

SUSANNA PAGELS

Ur Leva med Diabetes nummer 1 2005

Fakta

Artikeln om de reviderade kostråden är publicerad i decembernumret av den europeiska medicinska tidskriften Nutrition, Metabolism and Cardiovascular Disease.


Produced by Happiness © Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt.