Lyssna på sidans text med ReadSpeaker
Leva med diabetes

artikel bild

Klimakteriet en period av förändringar

Klimakteriet brukar definieras som en övergångsperiod vilket kan uppfattas som om kvinnan kommer att förvandlas till en ny och besynnerlig varelse.

Tvärtom är klimakteriet en energisk och kreativ tid i livet för många. Det japanska ordet för klimakteriet betyder just "period av förändring". Oberoende östrogener är kvinnan i en slags förändringsfas. Det säger Kerstin Brismar, professor vid Endokrinologkliniken på Karolinska sjukhuset.

Normalt hamnar alla kvinnor i klimakteriet mellan 45–55 års ålder med mer eller mindre symptom, varav de flesta beror på svängningar i östrogennivåerna. Andra händelser som kan påverka välbefinnandet i livet vid den här tiden är, att barn kanske flyttar hemifrån, förändringar sker i karriären eller i äktenskapet.

Östrogenets många uppgifter

Klimakteriet är en period som omfattar några år före det att menstruationen upphör till några år efter det att menstruationen har upphört. Menopaus kallas den tid när menstruationen upphör medan hormonsvängningarna, som föregår och ibland finns efteråt, är själva klimakterieperioden.

Hormonsvängningarna beror på förändringar i förmågan att bilda östrogen i äggstockarna. Det kvinnliga könshormonet östrogen bildas i folliklarna, dvs äggblåsorna i äggstockarna där ägget utvecklas med hjälp av östrogenet. Östrogenet har många effekter som t ex att förbereda kvinnan för att ta emot ett foster i livmodern, förmåga att amma ett barn samt en allmän stärkande påverkan på skelettet. Under en graviditet bildas väldigt mycket östrogen.

– Om östrogenets effekt på skelettet inte skulle fungera så som det gör, skulle det bli helt urkalkat, berättar Kerstin.

Östrogen har också olika effekter på hjärnan. Det påverkar minnet och andra allmänna faktorer – och det stärker psyket. När östrogenproduktionen upphör kan man få lite sämre minne, sämre koncentrationsförmåga, känna sig lite tröttare och labilare samt ibland få en sänkt prestationsförmåga.

– Hos barn med försenad pubertet har inte östrogenet hos flickor och testosteronet (det manliga könshormonet) hos pojkar börjat produceras vilket är förenat med sänkt intellektuell förmåga. När barn med försenad pubertet eller utebliven pubertetsutveckling får behandling, har deras prestationsförmåga blivit mycket bättre, berättar Kerstin.

Många kvinnor märker när östrogenet försvinner. Kvinnors klimakterier påverkar även huden som blir rynkigare, muskelmassan minskar samt fettfördelningen i kroppen ändras. En del börjar svettas och får så kallade flushattacker därför att östrogenet påverkar blodkärlens vidd.

Gulkroppshormon är samma sak som ägglossningshormon och progesteron är en variant av gulkroppshormon. Progesteron har betydelse för muskulatur och hud och skyddar mot östrogenets farliga effekter, de cancerframkallande. Därför kombineras ofta östrogen med en variant av progesteron vid behov av östrogenbehandling i klimakteriet.

Klimakteriet och diabetes

Östrogen ökar insulinkänsligheten och progesteron minskar insulinkänsligheten. Kvinnor har mycket progesteron vid ägglossningen och fram till mensens start. Progesteron ökar alltså insulinbehovet.

– Cirka var tredje kvinna med diabetes upplever av och till att de före mens behöver mycket mer insulin. Sockret i blodet före mens stiger och på mensens första dag sjunker blodsockret vilket beror på att progesteronet minskar. Det fungerar på samma sätt både hos personer med typ-1 och typ-2 diabetes, säger Kerstin.

När mensen blir oregelbunden i början av klimakteriet fungerar inte gulkroppen på samma sätt längre. Ägglossningen sker inte längre lika ofta, kanske bara var tredje, fjärde mensperiod. Det här betyder att det inte blir så stora skillnader i insulinkänsligheten när mensen kommer.

Fördelar och nackdelar

Östrogenbehandling i klimakteriet har givits stor uppmärksamhet i media och det finns sannolikt stora skillnader i inställningen till behandling och rekommendationer. Att orientera sig i detta informationsflöde är nästan omöjligt.

Som så mycket annat runt omkring oss har även östrogenbehandling både för och nackdelar.

Östrogen är inte något främmande för kroppen, tvärtom är den van vid hormonet ända sedan tonårstiden. Den hormonbehandling som ofta ges vid klimakteriebesvär är en kombination av östrogen och en variant av progesteron. De positiva effekterna är att ditt skelett blir starkare, hud och slemhinnor torkar inte ut i den utsträckning de kan göra utan östrogen. De dåliga effekterna av östrogenterapi är de omtalade riskerna för bröst- och underlivscancer samt blodpropp.

Björn Andersson, läkare vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg har i många år forskat kring östrogen och hur det påverkar diabetessjukdomen.

– Det man vet idag är att östrogen har en gynnsam effekt på glukostolerans, dvs kroppens förmåga att ta hand om socker (glukos). Östrogenterapi i kombination med varianten av progesteron tycks ha en mer neutral effekt, vilket vi undersöker nu i en pågående studie, berättar Björn Andersson.

Generellt för kvinnor i klimakteriet är risken för bröstcancer lika stor med enbart östrogen som med kombinationen men risken kommer först efter fem års användning.

– Förhöjd risk för cancer i livmodern föreligger endast om man enbart tar östrogen och har kvar livmodern, berättar Björn Andersson. De kvinnor som har kvar livmodern måste ta kombinationen av hormonerna då de annars löper risk att få livmodercancer om de enbart tar östrogen.

I media talas det om att östrogenterapi minskar risken för hjärtinfarkt med 30–50 procent. Däremot framgår det inte om det är kombinationen eller endast östrogen som har dessa effekter.

– Både kombinationen och enbart östrogen minskar möjligtvis risken för infarkt även om detta har ifrågasatts då den enda stora studien som gjorts på detta inte visade detta, säger Björn Andersson.

Sockret en bra markör på hur du mår

När humöret i klimakteriet kanske börjar svänga, kan också blodsockret svänga på grund av att hormonerna påverkar insulinkänsligheten. Om du då dessutom känner dig "nere" är det lätt att bli stressad av att du inte mår bra. Detta påverkar förstås också blodsockret som stiger på grund av ökade stresshormoner som börjar jobba för att hitta balansen igen. Vad som är hönan och ägget blir då svårt att säga. Om sockret har legat högt väldigt länge kan det också bli störningar på hormonbalansen. Det man kan göra för att rätta till det här är att justera insulinbehandlingen och ge låg dos p-piller.

Skillnaden med att ha diabetes och att inte ha diabetes i klimakteriet kan också vara att det ibland är svårt att veta om en svettvallning är en insulinkänning (för lågt blodsocker) eller inte. Vid en svettvallning orsakad av östrogensvängningar blir man röd och varm i ansiktet. Vid en känning blir man varm och blek.

Hjärta och kärl

Hos alla kvinnor är östrogenet ett skydd för höga blodfetter men skyddet är mindre hos en person med diabetes jämfört med en frisk person. När kvinnan passerar klimakteriet och östrogenet minskar då stiger kolesterolet (ett sorts blodfett). Östrogenets minskning får samma effekt på blodfetterna oberoende diabetes men att ha både högt blodsocker och kolesterol ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. När östrogenerna försvinner efter klimakteriet ökar det elaka kolesterolet och det snälla kolesterolet minskar. Detta resulterar i en ökad insulinresistens, dvs cellerna svarar inte lika effektivt på insulin. Om man inte behandlar höga blodfetter, högt blodsocker och insulinresistens kan det ge följdsjukdomar i hjärta och kärl.

Kvinnor med diabetes löper två till tre gånger högre risk än män med diabetes att få hjärt- och kärlsjukdom. Teoretiskt sett har dessa kvinnor en ökad risk för blodpropp och östrogenbristen påverkar ytterligare. Med ett blodprov kan man se om man ligger i riskzonen. Risken att drabbas av bröst- och underlivs cancer vid östrogenbehandling ökar med en till två procent om det inte finns några ärftliga anlag för det. Vid ärftlighet är risken betydligt större. En kombination av östrogen och progesteron minskar dock den cancerrisken och de flesta mår väldigt bra på den behandlingen.

Benskörhet

Skelettet är känsligt för östrogenbristen. Kerstin Brismar delar med sig lite av de primära data från den forskning hon arbetar med i nuläget.

– Kvinnor med diabetes i klimakteriet förefaller löpa högre risk att drabbas av höftfraktur än de som inte har diabetes. Det här gäller både hos män och hos kvinnor med diabetes, berättar Kerstin. Det hänger troligen ihop med att dessa patienter har skador i flera nerver och ett högt blodsocker.

Diabetiker har nästan aldrig urkalkat skelett i ryggen och därför mindre kotkompressioner. Däremot har de mer urkalkningar i höft och fötter. Personer med diabetes har också lättare att få fotfraktur och hur östrogener påverkar detta är inte känt.

Alternativt östrogenbehandling

Thomas Lundeberg, professor och överläkare på Karolinska Institutet (KI), är kursansvarig för de akupunkturkurser som bedrivs för legitimerad sjukvårdspersonal på KI. Enligt Lundeberg kan akupunktur vara ett alternativ till östrogen vid klimakteriebesvär som svettvallningar, sömnstörningar och oro. När det gäller örtmedicin är det "Bella Donna" som ofta rekommenderas för att lindra ovanstående besvär.

– Så kallade växtöstrogener är lika mycket östrogen som ett medicinskt östrogen, förklarar Thomas.

Diskutera dina klimakteriebesvär med din läkare så att ni tillsammans kan komma fram till den bästa metoden att behandla dem.

De patienter som önskar prova akupunkturbehandling av erfaren akupunktör kan göra detta på Enheten för Komplementärmedicin, Rehabiliteringskliniken på Karolinska sjukhuset. För att få komma dit krävs en remiss från exempelvis din husläkare. De som utför behandlingarna är dr Nga Ho, dr Yanni Qi och dr Shen Xiao-Hui. Samtliga är utbildade inom såväl österländsk som västerländsk medicin.

MARIA SJöSTRöM

Ur Leva med Diabetes nummer 5 2001
Produced by Happiness © Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt.